Bonniers konversations lexikon . -Strålar sp. 1657 f. Röntgenstrålar, en av W.Riintgen 180.3 upptäckt strålning,som utgår frän av kroppar katodstrålarträffade, vanl. en mittemot katoden placerad metall-platta, antikatoden. Omröntgenrörens konstruktion senedan. R. kallades RöntgenX av-strålar, ett ännu stundom un-vänt nanm. R. äro ej direkt syn-liga för ögat uomini kunna påvisasgenom peccato förmåga att påverkaen fotografisk plåt, framkallafluorescens hos lämpliga ämnen(spee. barivmiplatinacyanur; seäven Röntgenfotografi),framkalla elektronstrålar ochionisera gaser. Den första meto-den är den mest qualunque

• Collaboratore: The Reading Room / Alamy Foto Stock
• ID dell’immagine: 2AJHA9Y
• Dimensioni dei file: 7,2 MB (90,4 KB Download compresso)
• Liberatorie: Modello - no | Proprietà - no
• Dimensioni: 1780 x 1404 px | 30,1 x 23,8 cm | 11,9 x 9,4 inches | 150dpi

Altre informazioni

Questa foto è un'immagine di pubblico dominio, il che significa che il copyright è scaduto o che il titolare del copyright ha rinunciato a tale diritto. Alamy addebita un costo per l'accesso alla copia ad alta risoluzione dell'immagine.

Questa immagine potrebbe avere delle imperfezioni perché è storica o di reportage.

Bonniers konversations lexikon . -strålar sp. 1657 f. Röntgenstrålar, en av W.Riintgen 180.3 upptäckt strålning, som utgår frän av katodstrålarträffade kroppar, vanl. en mittemot katoden placerad metall-platta, antikatoden. Omröntgenrörens konstruktion senedan. R. kallades av RöntgenX-strålar, ett ännu stundom an-vänt nanm. R. äro ej direkt syn-liga för ögat men kunna påvisasgenom sin förmåga att påverkaen fotografisk plåt, framkallafluorescens hos lämpliga ämnen(spee. barivmiplatinacyanur; seäven Röntgenfotografi), framkalla elektronstrålar ochionisera gaser. Den första meto-den är den mest använda; densista användes vanl., då manönskar noggrann intensitetsmät-ning. Är strålningen stark, kanman i detta fall även med termo-element niiita uppvärmningen aven bestrålad kropp. R:s mest på-fallande egenskap är att genom-tränga även för vanligt ljus oge-nomskinliga ämnen ss. svart pap-per, trii, aluminium m. m., sombestå av atomer med låg atom-vikt. Ju högre spänningen mellan. Fig. 1, Eöntgenspektrograf. katud och antikatod är, destostörre blir R:s hårdhet 1. genom-trängningsförmåga. Med spän-ningar om ett par hundratusenvolt fås R., som kunna genomtränga rätt tjocka skikt även avde tyngsta metaller. — R:s naturvar länge gåtfull, tills v. Laue1913 visade, att man genom attlåta en R. gå genom en kristalloch träffa en bakom denna pla-cerad fotografisk plåt fick sym-metriska, genom interferens upp-komna fläckar. Härigenom bevisa-des, att R. bestå av en vågrörelse;Barklas upptäckt av polarisationhos R. visade, att vågrörelsen ärtransv-ersell. För mätning av R:svåglängd användes vanl. Braggnie-toden. Se Kristall sp. 1343If. Den använda kristallens git-terkonstant beräknas ur dessspec. v., dess struktur och Avo-gadros tal (se Molekyl sp.167). — Fig. 1 visar en röntgen-spektrografs huuddelar. R. in-faller genom den fina springan8, reflekteras mot den långsamtroterande kristallen K och träff

Parole chiave associate all'immagine

• bookcentury1900
• bookdecade1920
• bookidbonnierskonv
• bookyear1922